Vid halvelvatiden igår, kom vi hem från Breda. Vi hann med att besöka psykiatrins dagliga verksamhet. Privat men med tillsyn av regionen. Därefter besökte vi missbrukarvården. Det är svårt att säga om den är mer utvecklad eller om missbrukarna är fler. De har regionala program för alkohol- drog- och spelmissbrukare. Litet mer utvecklat än här verkar det som. Samtidigt verkar privatiseringen ha gått litet längre.
I lördags träffade vi partikamrater och fick följa med på dörrknacknings-expedition. Breda är bra mycket större än Sala, ca. 200.000 invånare. Ändå kände jag att vi har en del att lära. 1-2 gånger i månaden går de ut på gator och torg. När de knackar dörr, frågar de inte efter vad som är dåligt, utan hur det är att bo där. Frågar man efter vad som är illa, får man stå där i fyra dagar och höra på klagomål. En del saker kan man påverka direkt och en del saker får man ställa upp på partiets "attgöralista", beroende av vad det är för slags frågor. De första dörrarna vi knackade på, hade direkt att göra med försämrade parkeringsmöjligheter på gatan, som var en esplanad. Min partikamrat sa att hon skulle uppmärksamma det.
Vidare så sa de aldrig att vi "fixar det i morron" men "om 5-15 år", bara de fick en majoritet. Det är ju en stor skillnad från "vårt" gamla vanliga valfläsk
Under samma tid som vi var där, pågick en internationell filmfestival. Det är därför vi kunde skåda denna utsikt från Grote Markt; Stora Torget. Flera (gamla) svenska filmer deltog men vi nöjde oss med utsikten utifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar