Det är få ställen som är vackrare på jorden än Sätra Brunn. Där kan du bo med olika standard. Ha en spahelg, fira bröllop eller födelsedag, i en miljö som är verkligt genuin.
Om jag skall välja årstid att åka dit, skall det vara tidigt på våren eller en snöig jul. Massor med sippor och skir grönska eller nyfallen snö, i ett underbart landskap. Det är massor med välbevarade kulturhus, som samtliga är inblandade i verksamheten.
Där finns varmvattensbassäng och sjukgymnastik. Konst, ekologiska kryddor, café, restaurang med mera.
NHR:s konferens i helgen ägde rum där. Utställningar och föreläsningar i ungefär tio hus. Tyvärr var inte besökarna alltför många. En nackdel med valet av anläggning var att det blir så utspritt. Människor med funktionshinder behöver ha bekväma avstånd.
Vädret var emellertid strålande. Vi som hade stånd att bevaka, kunde gå utomhus, få litet solsken och prata med varandra. Kom det besökare var det bara att gå in igen.
Bäst som vi står där och pratar, kommer det flera transtreck. Hmm... Alltså flockar med tranor på väg söderut.
Kvinnan utan finmotorik, letar i ryggsäcken i flera minuter innan hon hittar kameran. Det blev de sista flockarna, på väg ut i periferin som fastnade. Men de är så vackra, tranorna. Ligger i perfekta streck som ett annat streck: Näbben åt söder och de utstäckta benen åt norr.
Eftersom jag hade smörgåsar med (maten var för dyr), så tog jag ingen lunchpaus. Bad istället om 20 minuters avlösning för att hitta en glass. Den köpte jag på café Broarne. - Ekologisk blåbärsglass blev det. Smakade mest socker och väldigt litet blåbär, eftersom det inte fanns någon blåbärsessens i receptet. Det hade smakat mera blåbär om den inte var så söt.
På Broarne tog jag även en "Snabbis" och en påse "Heta nätter", kryddblandningar från "Änga gård", som verkligen är goda men som jag inte haft tillfälle att köpa på flera år. Heta nätter åt jag direkt ur burken sist, kan jag nämna. "Älgskogslek", är också en god krydda, till vilt och nötkött.
- Konstigt nog är det blandningarna med de namnen, som helst hamnar på tungan.
Kryddblandningarna är komponerade av Susanne, som odlade örter men som hastigt dog för många år sedan. Hennes familj har fört dem vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar