Onsdagens tillställning på Täljstenen var fin, men ganska tråkig... J försökte liva upp det genom att kasta och sluka eld, men han hade ingen tändare. Jag hade, så nu är hans bröst renrakat.
Kvällens stora behållning, för min del, var att jag hann att prata med människor.
Mest av allt pratade jag med "fröken Dagny". Hon hade musiklekskola med oss när jag var 4-5 år. Jag bekände att jag fattade misstycke redan då, mot Gullan Bornemark. På "fyra ben går den jag gillar allra bäst" aldrig blev någon favvo. Fröken Dagny har hunnit bli 84 år, pigg och fräsch som en rosenknopp i huvudet, även om kroppen har haft sina törnar. Jag har ofta mött henne men aldrig startat ett samtal. -Nu vet jag att hennes elaka tax hette Pia.
Hon och jag kommer att mötas igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar