Anledningen att jag tog upp litanian om "postvärket" var att jag återigen har hämtat postpaket. Ett här och ett där. Nu när jag besitter ett fordon går det ganska snabbt och kroppen får röra på sig. Det kräver en speciell körteknik och är inte helt njutbart att åka trehjuling. Mina vänner slår ihop sina händer och säger: Åh, så fiiin och Guuud så bra! I alla fall ända tills jag erbjuder dem en provtur.
Nonno var borta ganska länge. Hur det gick såg vi inte, men hon kom tillbaka skrattande och sa att hon hade hälsat på i en plantering. Den ville åt det hållet, sa hon.
Dagen efter fick vi, efter fullmäktigesammanträdet, åse hur kommunens representative miljöpartist gav sig ut i grönskan. Eller in i... Vid återkomsten sa han något om att det behöver glesas ut lite, så här på hösten.
Vår tungviktige partikamrat, Sven, tog det mycket lugnt och metodiskt och höll sig faktiskt kvar på banan under hela sin färd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar