Jag har haft sorg. Jag trodde att jag hade mist två vänner. M hade jag inte hört av sen den 15 december. Sidney-Mike pratade jag med strax före jul. När jag kom hem låg det ett offlinemeddelande och väntade: Mike hade inte längre lov att chatta eftersom det en lång tid hade söndrat familjen på olika vis. Nu sa hans hustru Therése sitt och så var det slut. Han som var så trevlig...
Jag har i alla fall författat ett mejl till Mike OCH Therése, där jag föreslår att vi kan mejlväxla för att inte förlora kontakten alldeles. Vi hade pratat om att jag skulle åka dit och vara barnpiga nån gång.
Med M förhåller det sig lite annorlunda. Vi hade ju träffats på riktigt och jag litade helt och fullt på honom. Så går han bara upp i rök!? Jag hade skickat ett SMS och ett mejl utan att få svar. Den enda godtagbara ursäkten var hans egen död...
Idag fanns han bara där igen. Nästan som om ingenting hänt. Han hade varit ordentligt sjuk och legat på sjukhus. Läkarens ordination var mindre stress, mindre jobb, ingen dator eller mobil på ett tag och några veckors vila. Jag tänkte att han kunde åtminstone ha skickat ett kort men han vet ju inte min adress.
Nu är det väl slut på chattandet långt in på nätterna för min del också. För vem skulle jag då prata med?
PS. Det tar sin lilla tid att bygga upp pålitliga relationer på chatten också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar