Det är manligt, säger TV-reklamen. Men det är väl det enda tröstande ord man kan finna, när man känner sig som jag gjorde i lördags morse. Jag är inte så säker på att ordens känns riktigt tröstande heller...
När min mamma och syster kom till Sala i fredags, förberedde jag en brunch. Jamie Olivers Bacon- och Äggsallad skulle det bli. Anrättningen består av romansallad, baconkrutonger av ciabatta och citronvinaigrette med parmesanost. Efter dressingen rör man ner ett löskokt ägg som blandar sig med den, och sen slevar man i sig. Mums!
Syrran droppade över lite extra rapsolja, över krutongerna, om inte baconet skulle göra dem knapriga nog. Vi avnjöt den med skumpa till, med tanke på det ovilliga födelsedagsbarnet.
Efter vår stadspromenad, skulle vi hem till Amie. Vi hade några flaskor vin och Amie hade gjort en kycklingfilégryta med mycket grädde. Tomatsallad med vinaigrette och sedan ostbricka. Som kronan på verket hade hon gjort någon slags cheesecake, eller om det var en "torta di formaggi". En knaprig paj, bestruken med apelsinmarmelad och med ett ljuvligt innanmäte av mascarponeost. Som diabetiker tog jag en liten, anspråkslös bit, men det var innan vi kollade blodsockret allihop. Ingen led av några farligt förhöjda värden, men så hade jag då, ett erbarmligt lågt! Raskt serverades jag en REJÄL tårtbit och fick mig skeden instucken i handen.
-ÄT!
På lördagsmorgonen hade jag något jag nästan aldrig haft; Halsbrrrrrrrrääääääääännna!!! Det ligger väl närmast till hands att beskylla de vidlyftiga mängderna animaliskt fett som vi intog. Roligt var det inte, det kan jag lova! Till på köpet var övriga familjen opåverkad, och jag satt där och försökte undvika att se hur min syster med begär, slevade i sig flera bitar, av min goda ("fully fat-") cheesekake med nötter. Min frukost bestod mest av kaffe och ett litet piller, som syrran, syster sa skulle hjälpa....
Ja, jag har då aldrig sagt att livet är rättvist. För jag hittade de fettfria jordgubbarna sen, som jag skulla ha garnerat kakan med. DET smakade gott för en ansträngd mage!
3 kommentarer:
Här är caken, fast jag bytte Kesellan mot creamcheese:
Smuldeg: 7 krossade digestivekex, 1 dl mandel eller nötter, malda. 75 gr smör smält. Läg smulorna i smörkastrullen och rör om väl. Pressa ut dem mot botten och kanter i en 21 cms form. Ställ i kylen.
Gör fyllningen: 300g Kvarg (Kesella, eller creamcheese), 2 ägg, ½ dl socker, rivet skal av 1 citron, Rör ihop väl, ett ägg i taget. Häll i smulbotten och in i 175 gr ugn i ca15 min. Den får inte vara för lös. Tag ut formen och öka värmen till 225.
Rör ihop 2 ½ dl gräddfil eller lätt créme fraîche med 1½ tsk vaniljsocker och bred ut över fyllningen. Sätt in i ugnen ytterligare ca. 5 min.
Serveras kall med jordgubbar och ett gott bubbelvin!
Men det kan inte vara din cheese cake på bilden, jag skar inte så snygga bitar :)
Nä. Den snygga cheesecaken gjorde jag till ätteläggen för några år sen :)
Skicka en kommentar