Till Malmoe

I Malmö bodde jag i sex år. Jag ville åka dit och titta och eftersom mamma nogsamt följt väderleksprognosen, och intalat oss att det skule vara stört omöjligt att grilla på stranden på fredagen, blev det så. Min födelsedag skulle firas i efterskott. Väl framme i Malmö var ätteläggen både argsint och elak. Hon hade inte fått mat och det fick vi andra lida för. Men si, det hela gick över när vi hittade Myrornas loppis på Ystadsvägen. Den förut så argsinta E, förklarade sig villig att åka både buss och tåg med en amerikansk gungstol under ena armen och en soffa under den andra. Innan vi betalat någon gungstol hann hon att bli blixtförälskad i ett schabrak. Ja, en vägglampa i mässing, ungefär i storleksordningen en kvadratmeter och vägande ungefär sex kilo. Mycket speciell och rentav häftig, men trots allt otymplig. Till slut gav vi upp. Vi kom inte på hur man skulle kunna transportera den hem till Helsingborg, utan att förpesta Malmöutflykten. Trots det var hon nu på ett strålande humör. Fick väl en liten endorfinkick av habegäret.

Vi trixade oss norrut, mot Möllevången där lunch intogs. Sedan vidare genom Folkets park och upp mot Amiralsgatan. I den delen av Folkets park fanns en restaurang och bar med kontinental känsla. Det förväntade ovädret strålade generöst mot våra kroppar och vi blev sittande där så länge att vi missade karusellerna. Jag beställde en h-ä-r-l-i-g jordgubbsdaiquiri med lime. För 90 spänn fick jag en jättelik vinkupa med en skummande röd och jättegod drink. Den räckte länge.

När vi tog tåget hem var det sent och jag åkte direkt hem till mamma.

Och förresten. Bajamajorna i Malmö är mycket bättre än i Helsingborg!