Självförbrännelse

Det är så man kan bli galen. Idag är kroppen och jag inte överens. Kvinnan utan finmotorik i sin värsta gestaltning. Vaknade, som vanligt, efter bara några timmars sömn för andra gången. Lite småsur, gick jag och satte mig i vardagsrummet och rökte. Och så tappar jag cigaretten...

Det händer ganska ofta. Landar den på mig så reser jag mig upp, och hamnar den i soffan så fiskar jag snabbt upp den därifrån. Den här gången slank den ner i morgonrockens ficka. En klok människa vill ju inte bränna fingrarna i onödan, så jag försökte se var den var. Den slank både hit och dit, och var inte ett dugg samarbetsvillig. Så nu har jag ett stort brännhål genom båda tyglagren, i min nya fina morgonrock...

Det får bli amputation av den fickan och lappning med det oskadade tyget. Jääävlar! Dyr var den också (Med mina mått mätt)!

Sen försökte jag rita. Jag kan rita, men inte som förr, så jag låter helst bli. Och sen när jag inte har övat på åtta år, blir jag besviken när det inte blir som jag tänkt. Som kronan på verket färglägger jag med pastellkritor, som jag aldrig prövat (Inte oljepastell).

Teckningen är till ett "lobbyingprojekt" som jag och en politikerkollega driver. Ingen ritar utan betalning så det får duga! Jag signerade med "Kvinnan utan finmotorik" för säkerhets skull, för handikappade och idioter är det ingen som kritiserar. Bilden visar en möjlig variant av en "Upplevelseträdgård" i anknytning till Aguéliimuséet och biblioteket här i Sala. Döm själva - är jag bara handikappad eller är jag en idiot! :-)