Vem vill läsa en blogg som är skriven av en oentusiastisk lipsill? Jag tvingade mig själv att sluta snörvla och tog mig i nackskinnet. Jag greppade min kamera och gav mig ut för att leka turist på hemmaplan. Lite kinkigt var det att få fart på vraket, men till slut fick jag ut henne i solskenet.
Vår stadspark är fantastiskt vacker under den gröna årstiden och gruvans vattensystem rinner bland annat igenom här. Inte för inte kallas staden för "de vita broarnas stad". Det var bara att knäppa och knäppa, eftersom batteriet var fullt och ett nytt minneskort på plats. När jag hade passerat parken, stannade jag till hos min kompis som har kiosk alldeles vid kyrkan. Hon bjöd på kaffe och vi pratade länge. Jag gick hem för att äta, och höll nästan på att glömma bort att gå och handla åt min kompis Per, som inte tar sig så långt för egen maskin. Då ringer en annan kompis på mobilen och undrar vad jag gör. Det visar sig att hon står bara en liten bit ifrån mig och ringer.
Kvällen tillbringades hemma hos dem med sällskapsspel. Och när vi skildes åt var klockan nästan tio. Sen nån timmes chat så nu e jag så trött... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar