Lill-Babs är ingalunda ensam. 41 619 personer, i Sverige delar samma öde. Jag blev grymt påmind om detta vid ½ 9-tiden i morse. Eftersom det hade varit svårt att sova, sov jag som en stock och många signaler gick fram, innan jag svarade . Jag hoppades att det inte var brandkåren som ringde för att tala om att huset stod i lågor. Det var Per. När Per ringer på morgonen i december finns det bara en orsak: Att säga "Grattis Babsan" och skratta så det kluckar!
Härmed, mina vänner, måste jag erkänna att jag heter "Barbro"! Det står före mitt riktiga namn i "prästbetyget". Således heter jag: Barbro Maria Arvidsson. Ingen har någonsin kallat mig för Barbro, men eftersom det står före Maria, måste föräldrarna ha övervägt detta hemska öde.
Min storebror skulle ha hetat Barbro. Det var ju inte så passande på en liten gosse, så han fick heta Peter Ivar Olov. Det var just juste! -Peter först! Och jag då? - Barbro först!
Min bror måste ha retat mig när jag var liten. Nånting laddat är det i alla fall med namnet.
Ibland vid besök på sjukhus, blir jag uppropad som "Barbro Arvidsson". Först brukar jag inte förstå vem de menar, men när femöringen trillar ner får jag en impuls att vilja skjuta knäskålarna av allihopa!
Sorgligt nog vet jag inte hur man får tag i en AK54:a......
PS: Bilden visar en läbbig krokodil som heter Barbro. Föranlett av min systers kommentar. Hon heter också i rätt ordning.
2 kommentarer:
Men helvete! Jag har ju missat att gratulera dig på namnsdagen.Jag var i Oslo och hade inte en tanke på Barbroar. För den delen heter väl ändå din bror Ivar Olof Peter, i den ordningen? Och att jag heter som jag heter är ju er förtjänst. Det är bra att vara sladdbarn.
Hoppsansa! Heter brorsan i den ordningen? Han kunde gott få hetat Barbro tycker jag.
Nästa år skall jag avkräva en namnsdagsmiddag av Per. Han sitter ju inne med ett hypermodernt höj- och sänkbart kök sen några veckor tillbaka.
Skicka en kommentar