Det händer allt som oftast att jag ger mig iväg för att köpa en liter mjölk eller ett paket cigaretter på Hemlands livs. Och så tar det en timme. Ibland har jag skämtat om att jag håller på att bli ett pittoreskt inslag i gatubilden.
Först möter jag polaren Per. Han har alltid något på hjärtat som han har åsikter om, och igår kom vi oss äntligen för att bestämma när vi skulle ta den där fikan. Så pratade vi lite om hur det är att bo i "Smalltown" - Småstaden. Vi pratade om skvaller också. Vi kom fram till att det fanns både snällt och elakt skvaller och hur kommer det sig att folk är så NYFIKNA!? Tristess?
Så lunkade jag vidare och inne i affären var Hazars syster och barnen. Jag hjälpte henne lite med skolarbetet förut och vi pratade om hennes planer och hur hon skulle kunna träna sig på språket. Barnen kom fram och hejade också. Hon har tre trevliga och skärpta ungar.
När jag skall betala kommer Ingegerd in i butiken. Det var länge sen vi sågs så vi lev ju tvungen att prata lite om vad vi gjort sen sist. Men nu var jag ordentligt röksugen. Cigen hade varit slut länge. På utvägen skämtade jag lite med allihop och sen troppade jag av.
På plats på hemvägen stod polaren igen. -40 minuter, sa jag. Hade jag behövt köpa mjölk också så hade det tagit en timme! -Minst! svarade Per.
Så är det att leva i Smalltown. På gott och på ont. Mest på gott!
Först möter jag polaren Per. Han har alltid något på hjärtat som han har åsikter om, och igår kom vi oss äntligen för att bestämma när vi skulle ta den där fikan. Så pratade vi lite om hur det är att bo i "Smalltown" - Småstaden. Vi pratade om skvaller också. Vi kom fram till att det fanns både snällt och elakt skvaller och hur kommer det sig att folk är så NYFIKNA!? Tristess?
Så lunkade jag vidare och inne i affären var Hazars syster och barnen. Jag hjälpte henne lite med skolarbetet förut och vi pratade om hennes planer och hur hon skulle kunna träna sig på språket. Barnen kom fram och hejade också. Hon har tre trevliga och skärpta ungar.
När jag skall betala kommer Ingegerd in i butiken. Det var länge sen vi sågs så vi lev ju tvungen att prata lite om vad vi gjort sen sist. Men nu var jag ordentligt röksugen. Cigen hade varit slut länge. På utvägen skämtade jag lite med allihop och sen troppade jag av.
På plats på hemvägen stod polaren igen. -40 minuter, sa jag. Hade jag behövt köpa mjölk också så hade det tagit en timme! -Minst! svarade Per.
Så är det att leva i Smalltown. På gott och på ont. Mest på gott!
2 kommentarer:
Ja och så kan du ju berätta hur lång tid det egentligen skulle ta att gå till Hemlandslivs. Vad är det? Typ 2-3 min promenad? :)
:D Ja!
Skicka en kommentar