Små små vänner

Ny bild. När de har slagits ett tag blir de så trööötta och glömmer allt för en lur på hög!

Bilden är suddig för rådisar rör sig ofta och fort. Men här visar de sig från sin bästa sida. Burtaket är det enda ställe de inte slåss på.




Jag lever numera ett rått-liv. De två små råttpojkarna växer och frodas. De är båda väldigt tillgivna men på olika sätt. Halvan tycker om att kela och klättrar upp i famnen på vilken kroppsdel som helst som sticker ut. Blixten-Sixten, eller vad han nu kommer att heta, är inget alls för klappar och kel. Däremot stortrivs han när han får bestämma själv. Han älskar att nosa i mitt ansikte: munnen, näsan, ögon och ögonbryn. Att ta en slinga av mitt hår och kamma med de pyttesmå framtassarna, får honom att skallra tänder. Skallrar tänder gör en råtta när den myser, inte av skräck.

De gillar att springa rally upp och ner på mina ben. Men så var den ene grodhasande, på väg ner, när den andre började springa upp. -Oj, oj, sa jag, nu blir det krock! Men inte då. Sekunder efter när nummer ett fortfarande grodhasar, springer numro två vidare under ettans mage och tittar ut under hans svans!

De har slagits i veckorna tre. Först hade Blixten-Sixten övertaget, sen tog halvan revansch. Nu har Blixten slagit ner igen och tar i litet hårdare. Det skall ju bli klart nån gång, tycker jag. Nu har de bara ögon för att kolla vad den andre gör eller äter. När de har fightat sig trötta, rumlar de in i sin lilla låda och sover sött tillsammans.

Om jag försöker ha mina chilinötter ifred, hugger de tänderna i mina doftande fingrar. Jag ger mig den på att de känner igen ljudet, när jag sitter i lönndom och knaprar...

Hur som helst så ångrar jag inte att jag skaffade dem. De är söta (åtminstone framifrån), väldigt tillgivna (när de har tid), tämligen lättskötta (när jag kan gå utan att ha en råtta i byxbenet) och allmänt pigga och nyfikna (när de inte sover djupt, så de varken hör jordbävning eller bombnedslag). Ännu återstår lydnads och agilityträning, men vad sjutton, vi har det rätt bra ändå!